Det är tyst och stilla. Fullmånens silvervita ljus lyser upp natten. Den harmoni som råder är gränslös och oändlig.

Jag står vid tjärnens strand och tittar ut över vattnet. Månen, träden och strandens blommor speglar sig i vattenytan och smittar av sig av sin glädje. Plötsligt kommer en lätt bris över vattnet och månens ljus blir till en kaskad av gnistrande silver. Stjärnhimlen och jorden blir med ens ett.

Jag känner glädje och tacksamhet och fylld av oändliga möjligheter. Jag känner inget slut och ingen början. Jag är ett med allt och den gränslösa kärleken. Tryggheten av att bara vara ger mig den inre harmoni och balans som jag så länge längtat efter.

Jag tackar vår jord från djupet av mitt hjärta för allt det hon ger oss och vördnaden fyller min kropp och själ.